Fortsätt till huvudinnehåll

Svaret

Nu Dagbok ska du få höra förmodligen det uppenbara svaret jag gav rebellerna.

Jag bara titta på dem och sa, "det här ska dem inte få komma undan med". Sedan vände jag mig om och började då genom dörren, men jag kom inte så långt innan dem ännu en gång tog tag i min arm.

    - Vi frågade inte om vad du tyckte om situationen utan, vad ska du göra nu? sa en av rebellerna.

Jag vände mig om och sa.

    - Jag sa att dem ska inte få komma undan, så jag ska konfrontera dem.

Innan jag hann avsluta så sa rebellen som fortfarande höll min arm med en halv panik och frustrerad röst.

- Konfrontera?! Konfrontera?! Om det hade gått hade vi inte varit i den här situationen.

Rebellen tog ett djupt andetag och fortsatte.

    - Men jag har ett bättre förslag. Du tillhör uppenbart eliten, vad sägs om att gå med oss och hjälpa oss inifrån med information om vad som sägs på dem här tillställningarna och även smyger ut mat och vatten. Det lär inte direkt sakna maten och vattnet. Vad säger du?

Jag bara titta på henne och sa.

     -  Tror du på allvar att efter ha sätt vad militären gör och hört hur korrupta dem är att jag tänker gå tillbaka och låtsas att det var en dröm. Men om jag ska gå med er så kommer med villkor.

Hon bara titta på mig med förvirring och upprepade ordet ”villkor”. Jag fortsatte med vad jag skulle säga innan jag blev avbruten.

        - Ja, villkor.

  1. Du släpper min arm för det börjar göra ont. [Det gjorde hon med den samma, förmodligen hade hon glömt att hon fortfarande höll min arm]
  2. Jag får inte synas med er, så jag deltar inte i några av demonstrationerna men jag kan följer med er om ni behöver hjälp någon gång.
  3. Jag känner inte till allt ni gör så ni inte bara antar att jag gör det. Så ni får förklara och hjälpa mig när jag behöver det.
  4. Det viktigast villkoret av allt. Jag heter Madeleine och jag vill att ni behandlar mig som en person och inte en person som är en elit som bor i ett alldeles för stort hus för 5 personer. Och det innebär att jag vill lära känna er, vad är era namn är? [sa jag medan jag sträckte fram handen i en hälsande gest]

Dem bara började skratta, och medan dem skratta så upprepade dem mitt fjärde villkor. Dem prata i mun på varandra. Jag hörde allt från:

    - Så seriöst sagt hon är hysterisk

    - Det var oväntat sagt


Dem påminde varandra var dem var och minskade deras röst sedan titta dem på varandra och nickade. Och tjejen som tidigare höll min arm räckte fram handen.

    - Dina villkor är rimliga

Hon stäckte fram sin han och sa; Trevligt att träffas Madeleine mitt namn är….

 

M

 

Labels:

Kommentarer

Skicka en kommentar

Populära inlägg i den här bloggen

Beslutet

Hej Dagbok, Vad gör du? Du känner inte honom! Tänk om han lurar dig med en historia, för att kidnappa mig. Tankarna for runt i huvudet, han hade trotts allt brutit sig in i mitt hus eller mina adoptivföräldrars hus om man ska vara exakt. Trotts paniken som byggde upp sekund efter sekund. Gjorde jag det ologiska beslutet att ta hans hand och se den så kallade "sanningen". Jag vet inte hur länge vi gick det kändes som en evighet men det var högst troligt bara ett par minuters promenad, innan jag fick syn på murarna som separerade eliten med de personerna med låg social status. Jag borde ha gripits av panik till vad vi gjorde där, jag kände till den mörka delen av samhället men valde att vända bort blicken. Trotts att jag inte var född in i min adoptiv familjen så hade dem trotts sina själviska anledningar givit mig ett hem där jag fick mat så jag blev mätt, kläder som både passade och var rena och möjligheten till att gå i en av regionens bästa skola. Den möjligen hade ja...
Skicka en kommentar
Läs mer

Falsk Historia

Hej  igen Dagbok. Jag vet att jag lämnade dig i en cliffhanger, om den falska historien. Men jag kände att det började bli väldigt mycket längre än var jag har skrivit tidigare. Mitt ansiktsuttryck av förvirring, irriterade honom som om det jag sa något konstigt. Som du vet i tidigare inlägg så har jag koll på historian och jag gick i skolan. Vilket gjorde mig förvirrad för jag var stolt över historian om hur militären friade oss från tyrann, detta gjorde honom bara irriterad. Jag vet inte om det var att jag var förvirrad eller han som var så pass irriterad men han släppte greppet om mina armar och det enda jag kunde tänka var. När jag insåg detta drog jag bort mina armar från honom innan han insåg att han hade släppt det hårda greppet. Men jag ville inte där ifrån längre utan att tänka så började jag ifråga sätta honom och hur han kunde säga att det vi visste om historien var falskt. Han bara titta på mig och sa.      - Det du vet om historian är en mörklä...
Skicka en kommentar
Läs mer

Första inlägget

Kära Dagbok, Mitt namn är Ariel, jag är en ärkeängel (känd för människorna som  ”Guds lejoninna”. Ängeln för miljö, djur och natur). Men för 10'000 år sedan lämnade jag trädgården Eden för att utforska människor riket där jag blev kvar fram tills 200 år sedan. Den senaste återfödelsen (och det är mitt nuvarande liv) är mitt namn Melody Angelic. När jag lämnade trädgården så blev jag lurad av en människa som ledde till att jag förlora mina minnen som Ariel och efter det så levde jag som en magiker [*1]. Sedan dess har jag återfötts en del gånger och vid varje födelse har jag fötts i olika universum och dimensioner   För 500 år sedan föddes jag i en dimension där det var militären som styrde de den kontinenten jag bodde i. Kontinenten består av flera distrikt och i varje distrikt består av tre samhällsklasser. Dem med pengar (eliten klassen) och dem utan pengar (låg klassen) och de som är i en militär. Det var rena diktaturen men dem som märkte av det var dem som inte ...
Skicka en kommentar
Läs mer