Fortsätt till huvudinnehåll

Första inlägget

Kära Dagbok,

Mitt namn är Ariel, jag är en ärkeängel (känd för människorna som ”Guds lejoninna”. Ängeln för miljö, djur och natur). Men för 10'000 år sedan lämnade jag trädgården Eden för att utforska människor riket där jag blev kvar fram tills 200 år sedan. Den senaste återfödelsen (och det är mitt nuvarande liv) är mitt namn Melody Angelic. När jag lämnade trädgården så blev jag lurad av en människa som ledde till att jag förlora mina minnen som Ariel och efter det så levde jag som en magiker [*1]. Sedan dess har jag återfötts en del gånger och vid varje födelse har jag fötts i olika universum och dimensioner

 

För 500 år sedan föddes jag i en dimension där det var militären som styrde de den kontinenten jag bodde i. Kontinenten består av flera distrikt och i varje distrikt består av tre samhällsklasser. Dem med pengar (eliten klassen) och dem utan pengar (låg klassen) och de som är i en militär. Det var rena diktaturen men dem som märkte av det var dem som inte hade några pengar. I skolan fick vi läsa i historieböckerna om varför militären tog över makten. Det vi lärde oss var att de som levde fram tills 1'000 år sedan styrdes av en tyrannisk kungafamilj som älskade att tortera och utföra folkmord. När en militärisk ledare bestämde att det var nog tog han beslutet att avsätta den kungafamiljen.

 

Jag avslutar här för idag, annars blir det för långt och jag kommer ändå att fortsätta skriva så det kommer mer. Så fortsättning följer.



M


Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Beslutet

Hej Dagbok, Vad gör du? Du känner inte honom! Tänk om han lurar dig med en historia, för att kidnappa mig. Tankarna for runt i huvudet, han hade trotts allt brutit sig in i mitt hus eller mina adoptivföräldrars hus om man ska vara exakt. Trotts paniken som byggde upp sekund efter sekund. Gjorde jag det ologiska beslutet att ta hans hand och se den så kallade "sanningen". Jag vet inte hur länge vi gick det kändes som en evighet men det var högst troligt bara ett par minuters promenad, innan jag fick syn på murarna som separerade eliten med de personerna med låg social status. Jag borde ha gripits av panik till vad vi gjorde där, jag kände till den mörka delen av samhället men valde att vända bort blicken. Trotts att jag inte var född in i min adoptiv familjen så hade dem trotts sina själviska anledningar givit mig ett hem där jag fick mat så jag blev mätt, kläder som både passade och var rena och möjligheten till att gå i en av regionens bästa skola. Den möjligen hade ja...

Falsk Historia

Hej  igen Dagbok. Jag vet att jag lämnade dig i en cliffhanger, om den falska historien. Men jag kände att det började bli väldigt mycket längre än var jag har skrivit tidigare. Mitt ansiktsuttryck av förvirring, irriterade honom som om det jag sa något konstigt. Som du vet i tidigare inlägg så har jag koll på historian och jag gick i skolan. Vilket gjorde mig förvirrad för jag var stolt över historian om hur militären friade oss från tyrann, detta gjorde honom bara irriterad. Jag vet inte om det var att jag var förvirrad eller han som var så pass irriterad men han släppte greppet om mina armar och det enda jag kunde tänka var. När jag insåg detta drog jag bort mina armar från honom innan han insåg att han hade släppt det hårda greppet. Men jag ville inte där ifrån längre utan att tänka så började jag ifråga sätta honom och hur han kunde säga att det vi visste om historien var falskt. Han bara titta på mig och sa.      - Det du vet om historian är en mörklä...